Vad är hälsoångest?

Överdriven rädsla för svår sjukdom
Med hälsoångest menas en ihållande överdriven rädsla för att ha eller få en svår sjukdom (t.ex. en allvarlig cancerform eller en neurologisk åkomma). Det är vanligt (men inte alltid så) att rädslan är kopplad till symptom eller känningar i kroppen. För vissa kommer rädslan i perioder (t.ex. när man upptäckt en ny avvikelse kroppen), medan andra lever med sin rädsla varje dag.

Visserligen oroar sig de flesta människor för sjukdomar eller egna symptom någon gång i livet, men om oron är stark och återkommer över en längre tid kan detta leda till problem. Även om man inser att man har en överdriven oro för sjukdom kan det vara svårt att bryta denna på egen hand.

Hälsoångest kan utvecklas när som helst under livet och är ungefär lika vanligt oavsett kön. Vi tror att ca 1-5 % av befolkningen har hälsoångest, men detta är svårt att uppskatta. Vanliga diagnoser vid hälsoångest är t.ex. hypokondri, sjukdomsfobi, sjukdomsångest och kroppssyndrom.

Många negativa konsekvenser
Konsekvenserna av hälsoångest är många. Inte sällan leder oron till koncentrationssvårigheter, och det blir svårare att engagera sig i annat. Risken är att rädslan tar upp en allt större del av livet, vilket ofta leder till depression eller nedstämdhet. Försämrat mående och ökad passivitet kan i sin tur göra det svårt att hantera arbete, nära relationer, och vardagens rutiner. Många med hälsoångest grubblar mycket kring sjukdomar och deras konsekvenser, vilket exempelvis kan leda till allvarliga sömnbesvär.

En naturlig följd av rädslan för allvarlig sjukdom är att många drabbade känner ett behov av att kontrollera kroppen och dess funktioner, vilket kan ta både energi och tid i anspråk. Ett annat vanligt problem är att vårdkontakter blir mer komplicerade. För att utesluta risken för sjukdom söker många med hälsoångest mer vård än andra. Andra med hälsoångest känner istället en stark rädsla för att besöka sjukvården, ofta på grund av risken att få ett illavarslande besked.

Finns effektiv behandling
Precis som vid många sorters oro och rädsla har kognitiv beteendeterapi (KBT) visat sig fungera väl vid hälsoångest och hypokondri. KBT för denna sorts besvär handlar huvudsakligen om att närma sig sådant som väcker rädsla och obehag, för att på så sätt få lättare att hantera risken för sjukdom i framtiden.

KBT för hälsoångest och hypokondri kan förmedlas både som vanlig terapi (där man träffar en terapeut en gång i veckan), som gruppterapi, i bokform och via internet. KBT via internet har visat så lovande effekter att vi nu jämför denna behandlingsform med vanlig KBT.

Studiens anmälan nu stängd
Anmälan till studien är nu stängd sedan 18/3 2017. Om du vill kan du lämna en intresseanmälan för framtida studier av hur hälsoångest fungerar och bäst behandlas. Klicka i så fall här.

För ytterligare information, kontakta projektledare leg. psykolog Erland Axelsson, e-post: erland.axelsson@ki.se